Mini fredag!

Denna dagen har varit dunder! Helt okej dag på jobb, rullade på som vanligt och allt fungerade vilket var skönt.

Efter jobb hade mamma och Joel gjort en jättegod sparrissoppa och ägg till. Första gången vi åt det och den var verkligen supergod!

Nu är jag på gymmet på Ramlösa. Styrketräning, rehab och cykling står på schemat. Pumpar megahög musik i lurarna just nu haha! Har någon ångest i kroppen som ligger och kryper men försöker att ignorera den och koppla bort. Kämpar med att tänka positivt och ha positiva tankar. Bara det brukar nämligen hjälpa, det sitter ju i huvudet. 

Nu taggar vi till! Jag ska bli skadefri! Ska springa fort och långt som fan! Vill börja i en löpargrupp samt springa massa roliga lopp i olika storstäder och andra länder! Bli smal som fan, stark som fan! Hehe tagga Fanny tagga!
(null)


HÅLL KÄFTEN

Du är sjuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuk i huvudet. Och jag kan inte sova. Jag vill bara kväva din äckliga röst och peta ut dina hemska ögon. Jag är inte rädd för dig. Jag är till och med mer rädd för mig själv än för dig. Du är såååååååå patetisk! Så jävla äcklig. Du bara förstör.

Vad är det med mig? Varför är jag här? Varför gör jag ingenting? Varför är jag så "feg"? Varför vill jag bara spy? Varför skakar hela min kropp just nu? Varför vill jag bara gå ner och slå ihjäl dig nu? Varför är du såhär? Varför har du förändrats? Varför är du sjuk i huvudet? Varför har jag så jävla ont i magen och så sjukt jävla ofta? Varför släpper jag dig aldrig? Varför gör du såhär? Varför stannar du (andra) kvar? Varför är du fortfarande här? Varför gör jag ingenting åt saken? Varför skriver jag ens nu och här? Vem som helst kan fucking läsa detta? Men vet ni vad, jag bryr mig inte. Därför skriver jag här. Jag är så jävla trött på detta nu. Jag är så jävla trött på allting. Allt jag gör blir fan kaos. Allt jag tänker är fan fel. Hela jag är fail för helvete.

JAG VILL BARA SKRIKA HÅLL KÄÄÄÄÄÄFTEN!

Jag kan inte förstå varför du gör så här mot mig, de, oss eller dig själv. Jag vill inte förstå. ÅÅÅÅÅÅH hejdå... Nu slutar jag skriva innan jag skriver allt för mycket. Detta är bara inledningen.


Irriterande

Jag "hatar" dig. Du är sjuk i huvudet och det gör mig så fucking frustrerad. Jag pallar inte med dig. Orkar inte med att du alltid, ja alltid (faktiskt), ska vara så jävla dum i huvudet. När fan slutade du att tänka? Jag är också så jävla blind.

Fu

Det finns en enda sak som jag vill göra och inte ens det kan jag göra.

Jag är knas

Jag är konstig... Ibland vill jag vara s.k. perfekt? Ibland vill jag bara vara någon uteliggare eller något & testa det. Jag lovar, jag tänker så ibland. Tänker hur kommer min framtid att se ut? Jag kommer fan att bli uteliggare? & så försöker jag att tänka på så "roligt" det hade varit. Alltså ett annorlunda liv ungefär? Inte bara ett vanligt svenssonliv... -.- Jag vet inte vad jag tänker ibland. Hejdå, -.-

Tom. Helt tom. Helt jävla tom.
& så är jag väldigt patetisk, ville bara berätta det.

-

Döden skrämmer mig, men ändå vill jag veta mer...

Hehe (a)

Vill ha/göra (a)
- Lära mig finska, hehe (a)
- Lära mig spanska :))))))
- Bleka tänderna, så jävla fint med JÄTTEVITA tänder till ett leende ;)
- TRÄÄÄÄÄNA! & så jävla mkt! :|
- Börja i kör/gospel eller liknande, iaf lära mig sjunga för älskar det! Det är så jävla roligt! :D:D:D:D
- Ha jävligt bra självdiciplin! KAN OM JAG VILL! Så jag ska skärpa mig... ;)

Saker som är fina, men vet att jag skulle ångrat mig om jag gjort de...
- Piercing i tungan (a)
- Tatuering, vissa är så sjuuukt fina :)

Tom på ord

"Jag förstår inte. Det är fel med misshandel, men de som blir misshandlade gör även fel de också. De stannar kvar hos personen som misshandlar dem. De är för rädda för att dra där ifrån och fortsätter att stanna kvar där. Vilket är fel så de väljer ju på ett sätt."

- Citerat från en person (hemligt) med ungefär samma ordval.


Jag förstår inte...


FAAAAN

Vad håller jag på med? FAN, jag vill inte! Men kan heller inte berätta det för någon. Jag har så jävla sjuka tankar. ÅH :'(


Godnatt


Det är tragiskt att jag tänker så om dig


Gammal bild...


Tro inget

Raderat bilderna...


Jag saknar dig

Det va du som fick mig att vilja fortsätta.
Det va du som fick mig att vilja kämpa.
Det va du som fick mig att vilja blicka framåt.
Det va du som fick mig att vilja orka.
Det va du som fick mig att vilja förstå.

Jag tänker på dig dag som natt, jag saknar dig.
Du betyder mycket mer än du någonsin kommer att förstå.


Bild från google...

Jag kommer älska dig för all framtid

Jag hatar detta.

Saknar dig

Jag vill kunna prata som vi gjort innan.
Jag vill kunna titta in i dina ögon utan att se allt som hänt.
Jag vill kunna vara nära dig utan att känna av rädslan.
Jag vill kunna minnas de fina vi haft tillsammans.
Jag vill kunna älska dig som förut.

Fast du är nära så finns du inte här

Även om jag beter mig väldigt konstigt mot dig ibland så kommer jag ändå att älska dig tills dagen du slutar andas. Det finns gånger jag tror du inte bryr dig om någonting. Vissa gånger tror jag att du verkligen försöker. Att du försöker förstå och bättra på det som förändrats. Jag vill fortfarande inte förstå vad som händer eller vad som hänt. Det är något jag inte kommer förstå på länge tror jag. Det är svårt att förstå. Egentligen borde det inte vara det, men jag tycker det fast det har pågått länge. Jag går runder och bär på mycket inom mig vilket inte är bra, enligt många. Det finns gånger då allt bara brister och jag kan inte tänka klart på en vecka samt att jag är helt nere då. Det är få som vet vad det är som oroar mig samt gör mig så ledsen. Ni som vet det är några jag verkligen litar på. Och det är nog två handfulla händer som vet mycket. Alla tar det på olika sätt. Klart man inte vet hur man ska reagera, men egentligen vill jag inte att ni ska reagera på något speciellt sett utan mer bara lyssna. Lyssna så jag kan känna att jag inte är ensam. Detta är så jävla frustrerande och jag förstår fortfarande inte.

Jag saknar dig något så otroligt, det är sjukt. Jag vill kunna prata som vi gjort innan. Jag vill kunna titta in i dina ögon utan att se allt som hänt. Jag vill kunna vara nära dig utan att känna av rädslan. Jag vill kunna älska dig som förut.

Det kan gå veckor efter att någonting hänt. Jag vill inte gråta. Vill inte visa mig svag. Vill inte visa mina känslor. Jag håller allt inne, men när det når toppen brister allt. Inte ens då kommer allt ut. Jag vill fortfarande inte visa. Gamla saker finns fortfarande kvar. Det är inte så att jag vill hålla inne allt, men ändå inte släppa allt heller. Klart jag inte vill veta av dessa saker, men jag vet inte vad jag ska göra. Det går bara runt i en och samma cirkel. Det slutar aldrig. Det blir oftast värre, men det finns såklart värre saker än detta. 

Jag vill ofta bara le och dölja allt. Vill att alla ska tro att jag är en vanlig tjej med inga problem. Klart alla är det, men sen finns det också hemligheter hos alla. Små som stora, fina som hemska. Alla har ett förflutet. Ett eget förflutet. Ingen är som någon annan. Det är inte hur lätt som helst att gå runder och le eller skratta var dag. Alla har dåliga dagar, vissa mindre andra fler.

Det är svårt att må bra när man mår dåligt.

Hatar detta...

Jag hatar att ljuga, men ändå gör jag det varje dag. Tror jag många andra gör också. Egentligen ljuger jag inte om något så väsentlig sak, men ändå så är det. Det är när jag ska svara på frågan om hur jag mår. Jag ljuger på 99% av den, vilket jag hatar. Säger att allt är bra för att det ska se bra ut. Hatar detta... Orkar inte mer. Jag hade kunnat skriva i en timme eller något. Men då kommer allt ut & det vill jag inte här. Vilket kan vara synd för allt kommer ju ändå misstolkas...

Måsten i helgen

- Plugga svenska som fan!
- Plugga matte, kommer annars hamna efter även vi inte börjat på nya kapitlet än...
- Skriva om novellen på litterären i ett annat perspektiv.
- Träna.
- Sola.
- Skriva lista över vad som kan förbättras i skolan.
- Läsa spanska.

Såja, kommer inte på något mer just nu..


Sviken

Kommer han någonsin förstå?
Kommer han någonsin att sluta med det han gör?
Kommer jag någonsin att sluta hata?
Kommer jag alltid längta för att få dig tillbaka?

En av dikterna jag skrev som vi hade i läxa i litterär gestaltning för någon vecka sen...


Tidigare inlägg
RSS 2.0